Jag funderar starkt på att skriva hela min livshistoria här i bloggen. Naturligtvis med låsta inlägg, så inga nyfikenstrutar har nåt att klaga på sen.

För hur det än är, så finns det en hel del att skriva om...

Kapitel för kapitel... det ger ju mig något att göra om inte annat.

Plus att jag skulle få ur mig en hel del som jag har inom mig...

Jag har stora brännhål i min själ för allt som hänt under åren...

Jag har sorg, men också glädje..

Jag är bitter, men nöjd.

Jag saknar en hel del människor, men också glad att slippa många.

Jag önskar jag var liten igen, men skulle inte vilja vara med om det.

Jag var en trasig människa, men har blivit helad.

Jag skulle vilja säga så mycket saker,

till så många människor jag mött.

Jag önskar verkligen att jag kunde.

Hade helst av allt skrivit en bok, men det får vänta isåfall.

Jag önskar jag vore en fågel...så jag kunde flyga över Sverige och se vad som egentligen händer här... helt otroligt hur mycket skit som hänt i år.

Och inte bara i år, men det är bra mycket bara det.

Alltså helt allvarligt nu... man våldtar, slår, hotar, tillomed MÖRDAR, sin egen familj. Man kidnappar, spränger sig, knarkar, och rånar. Man ljuger, bedrar, och lever rövare....

Vad händer i Sverige?

Hur många människor går det runt oss varje dag som

går runt i tankar om att dom ska döda oss allihop?

Var, när och HUR är man säker i det här landet? (eller nåt annat)

Jag blir på riktigt mörkrädd när jag tänker på vad som skulle kunna hända.

När som helst, VAR som helst.

Framförallt är jag rädd att min dotter ska bli drabbad... :S

Jag VET... man ska inte gå runt och tänka så,

men det är nästan oundvikligt nuförtiden.

Nä, be en bön för Sverige.

Och för vårt folk!

Lyssna på den här låten...den är bra!

(nej, jag är INTE religiös...)