Ok... då kör vi då.

Jag heter alltså Marion Caroline Teqina Isabelle Wengberg.

Jag föddes i Sundsvall den 13 Juni 1986.

(SHIT, nu blir det lite knivigare)

Min mamma heter Helena, och min pappa Leif.

Jag har åtta (8!!!) syskon...

Viktoria   (pappas)

Evelina      (pappas)

Emelie       (pappas)

Alexandra (pappas)

Josefine     (pappas)

Pontus      (mammas)

Dennis      (mammas)

Hampus    (mammas)

Och jag är äldst av dem alla.

Jag är uppväxt till den största delen hos min pappa i Nedansjö,

men flyttade senast därifrån när jag var 12 år.

Efter det har jag bott med min mamma, Styvfar och ena lillebror.

Förutom under en period i mitt liv då jag var "lite" obstinat...

och var jag bodde då, det får ni allt fråga om ni vill veta.

När jag var 17 år flyttade jag hemifrån, till en egen lägenhet i Bredsand.

Sen dess har jag bott för mig själv, och tillsammans med pojkvän..(s0m har varierat ett par gånger)

När jag var 22 år gammal träffade jag mitt livs kärlek: Pierre,

och tillsammans fick vi en dotter, Celinne, i december 2009.

Nu bor vi tillsammans i en trea på 80 kvm i skönsberg.

För närvarande är jag mammaledig, men söker jobb så gott jag kan.

Förlåt om presentationen blev opersonlig och kort, men jag gjorde vad jag  kunde.

tydligen väldigt "poppis" att göra just nu...

Dag 01 – Presentera mig själv
Dag 02 – Min första kärlek 
Dag 03 – Mina föräldrar
Dag 04 – Det här åt jag i dag 
Dag 05 – Vad är kärlek? 
Dag 06 – Min dag 
Dag 07 – Min bästa vän 
Dag 08 – Ett ögonblick
Dag 09 – Min tro
Dag 10 – Det här hade jag på mig i dag
Dag 11 – Mina syskon
Dag 12 – I min handväska
Dag 13 – Den här veckan
Dag 14 – Vad hade jag på mig i dag? 
Dag 15 – Mina drömmar 
Dag 16 – Min första kyss
Dag 17 – Mitt favoritminne 
Dag 18 – Min favoritfödelsedag
Dag 19 – Detta ångrar jag
Dag 20 – Den här månaden
Dag 21 – Ett annat ögonblick
Dag 22 – Det här upprör mig
Dag 23 – Det här får mig att må bättre
Dag 24 – Det här får mig att gråta 
Dag 25 – En första 
Dag 26 – Mina rädslor 
Dag 27 – Min favoritplats 
Dag 28 – Det här saknar jag
Dag 29 – Mina ambitioner
Dag 30 – Ett sista ögonblick

Vad tycker ni?

Ska jag å?

Det fins väldigt mycket saker som man boooorde ha gjort. För längesen.

Det finns också saker man HAR gjort, för läängesen, men borde inte.

Man (jag) hör ofta uttrycket:

ångra inget du har gjort, det har gjort dig till den du är.

Jag kan tyvärr inte hålla med där.

Inte fullt ut iallafall...

Det FINNS saker jag gjort, som jag ångrar väldigt mycket.

Det skulle ta mig en evighet att ta det här,

är inte så intresserad av att blotta mig så heller,

men jag VET, att mitt liv hade kunnat se mycket mer

annorlunda ut, om jag hade tänkt efter före...

en hel del gånger av gångerna.

Till de personer som kanske vet vad jag pratar om:

Jag ber om ursäkt.

Det är längesen det hände,

men sitter etsat som om det var igår.

Jag var en liten snorunge.

Jag gjorde fel.

Förlåt mig.

Men nog snackat om det nu...

Jag har fastnat vid datorn...igen.

Men nu vaknar nog Celinne snart,

så det blir lite liv i luckan här...