Måste göra en rättelse... Såg att det kom ut fel i mitt förra inlägg.

Det jag EGENTLIGEN menade var:

 Att jag är konflikträdd beror inte på att jag är rädd för att konfronteras, tvärtom så tar jag gärna en diskussion. MEN jag AVSKYR att hamna i onödiga bråk, med påhopp och anklagelser. Då får jag ont i magen och kan inte sova riktigt på hur länge som helst. Kan även känna mig ut-tittad och få fet ångest.

Folk kan verkligen hitta på och säga VAD som helst vid såna bråk.

DÄRFÖR är jag konflikträdd...

nu när ni vet det så ska jag visa er min tjurskalle till dotter

som vägrar sova när hon ska:

Också måste jag ju visa hur stolt hon var igår:

Jag ska tala om en hemlis för er läsare nu.... Jag har läst igenom min blogg, och insett att jag faktiskt låter rätt spydig och uppkäftig. Det är inte så jag har menat, inte i de flesta fallen iallafall... men när jag tycker att något är fel, då säger jag det. Och jag står ALLTID för det jag tycker och tänker, och jag står för det jag sagt också. MEN...och det är ett STORT MEN, innerst inne, så ska ni veta att jag är världens minsta lilla människa... jag är otroligt konflikträdd, och jag är rädd för att bli sviken, ensam, och jag är framförallt rädd för vad andra människor är kapabla att göra mot mig eller nån i min närhet.

Det här bottnar i min uppväxt, jag har blivit sviken sååå många gånger. Och har känt mig ensam väldigt ofta. Jag är, inne i mitt huvud, den SNÄLLASTE man kan tänka sig, även om nån gjort mig något, så glömmer jag det oftast ganska fort och förlåter den personen.... det beror ju iofs på vad det är, men oftast är det så.

MÅNGA i  den här stan har pratat en massa jävla skit om mig genom åren... saker som verkligen inte har varit sanna... och jag kan tala om att jag har gråtit över det tusentals gånger, och undrat varför. Men istället för att visa att jag blivit ledsen, så har jag satt upp käften, och snackat ännu värre skit själv....

Nu när jag är "vuxen", och liksom fattat att det är såhär alla ungdomar gör mot varandra, speciellt i den här stan, så har jag förstått att det kanske inte var MIG det handlade om.... och det verkar som alla andra i min ålder förstått samma sak.  För jag tror, att de FLESTA varit mer eller mindre utsatta för skitsnack i ungdomen....

Ok, jag är väl inte så rädd längre kanske... men jag är snällare och trevligare i tanken än i handlingen :)